Siffran är den senast beräknade, och genomsnittet döljer stora skillnader. Enskilda företag kan ha betydligt större bortfall än så, eftersom variationen är stor. Jordbruksverket har gjort kartläggningen på regeringens uppdrag. Rapporten bygger bland annat på verkets viltskadeundersökningar för 2014, 2020 och 2023 samt en enkät till länsstyrelser och rådgivare.
Kostnaderna stannar inte vid förlorad skörd. I enkätsvaren nämns bland annat omsådd, extra markbearbetning, tillsyn, maskinskador och förebyggande åtgärder.
Resultaten tyder enligt Jordbruksverket på att större och mer utbredda viltstammar ökar risken för skador. Vildsvin orsakar fortfarande större skördeskador än något annat enskilt djurslag, men deras andel av det totala skadevärdet har minskat från knappt 58 procent 2014 till omkring 44 procent 2023. Skadorna från dovhjort och gäss har däremot ökat.
Hur stora skadorna blir ett enskilt år beror också på väder, skördetidpunkt och förebyggande arbete. En skörd som dras ut på grund av ogynnsamt väder ökar risken för viltskador, och stängsling, jakt och andra åtgärder påverkar omfattningen.
Geografiskt är skadorna ojämnt fördelade. De största ekonomiska förlusterna finns i Svealands slättbygder och Götalands skogsbygder, och vilka djurslag som gör mest skada skiljer sig mellan olika delar av landet.
Jordbruksverket beskriver viltskadorna som ett växande problem för den svenska vegetabilieproduktionen. Underlaget lämnas nu till regeringen, som beslutar om eventuella åtgärder.
