LRF beräknar att räntehöjningen kostar lantbruket 500 miljoner

LRF beskriver räntehöjningen som ytterligare ett lager på det förbundet kallar lantbrukets kostnadssmocka: ett politiskt drivet kostnadstryck som kommer utöver prisökningarna på insatsvaror och som riskerar att försämra lönsamheten.

”Det gör det ännu svårare att få ihop kalkylen för nästa investering och nästa skörd”, säger förbundsordföranden Palle Borgström i ett pressmeddelande. Han konstaterar att politiken inte kan påverka Riksbankens ränta men att den kan lätta på de kostnader den själv styr över.

Först pekar LRF på dieseln. Dieselskatteåterbäringen, som för jord- och skogsbruk tillsammans handlar om cirka 1,1 miljarder kronor per år, skulle återställas men riskerar att fastna i regeringsbildningen. Till det kommer EU:s nya utsläppshandel ETS2, som bland annat omfattar drivmedel och där Sverige har valt att inkludera lantbrukets arbetsmaskiner. LRF räknar med att systemet det första året höjer dieselkostnaden med cirka 1,2–1,5 kronor per liter, vilket motsvarar cirka 480 miljoner kronor för jord- och skogsbruk tillsammans.

På gödselsidan nämner förbundet EU:s klimattull CBAM, som ska skydda gödseltillverkare inom utsläppshandeln ETS1 men gör gödselmedlen dyrare för EU:s lantbrukare. Tullen ger redan i dag, bedömer förbundet, omkring 200 miljoner kronor per år i ökade kostnader för svenskt jordbruk.

Inför nästa period av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, har en budgetminskning på 25 procent annonserats, vilket motsvarar 2 miljarder kronor i minskade ersättningar till lantbruket. Förbundet anser dessutom att ersättningarna skulle behöva inflationsjusteras med ytterligare 3 miljarder för att täcka kostnaderna för de åtgärder de omfattar.

LRF kräver nu politiska beslut som sänker kostnaderna för drivmedel och gödsel, samt fortsatta satsningar på CAP eller nationell medfinansiering för att dela på risken. Förbundet motiverar kraven med livsmedelsberedskapen och behovet av att lantbruket får utrymme att investera och producera mer mat.