Lantbrukarnas Riksförbund reagerar på det underlag om nästa period av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, 2028–2034, som Jordbruksverket har lämnat till regeringen. Underlaget innehåller förslag på hur ersättningar till bland annat matproduktion, investeringar, miljöinsatser och generationsskiften kan utformas.
Enligt det EU-budgetförslag som underlaget bygger på skulle Sveriges öronmärkta EU-medel till jordbruket minska med över 25 procent. Jordbruksverket visar att en konsekvens av mindre pengar är att politiken får svårt att nå målen om mer svensk mat, ökad biologisk mångfald och stärkt miljöhänsyn. LRF påpekar samtidigt att regeringen driver på för en mindre EU-budget och ytterligare minskning av jordbruksbudgeten.
LRF:s beräkning är att förslaget skulle minska Sveriges tilldelning med omkring två miljarder kronor per år jämfört med i dag. Medfinansieringen skulle då behöva öka från cirka tre till fem miljarder kronor årligen bara för att hålla den samlade budgeten på dagens nivå i kronor. Med hänsyn till inflationen behövs minst åtta miljarder per år, enligt förbundet. Behovet beror på hur mycket EU-finansiering regeringen lyckas säkra.
– Bonden kan inte bära kostnaden genom ännu sämre lönsamhet, och hushållen kan inte förväntas betala hela notan i mataffären, säger förbundsordföranden Palle Borgström i ett pressmeddelande. Han varnar för att viktiga investeringar på gårdarna annars riskerar att utebli.
LRF kräver att regeringen försvarar en större jordbruksbudget i EU, prioriterar ytterligare tillgängliga EU-medel till jordbruket inom den kommande nationella och regionala partnerskapsplanen och ökar den svenska medfinansieringen.
Ersättningar som föreslås strykas
LRF välkomnar att Jordbruksverket räknar upp de föreslagna ersättningsnivåerna med hänsyn till inflationen, men motsätter sig att nuvarande djurvälfärdsersättningar och ersättningen för precisionsbrukande stryks. Ersättningarna för mjölkkor och dikor på bete har ännu inte kunnat utvärderas, framhåller förbundet.
Så fortsätter processen
Underlaget är ett förslag. Regeringen ska välja vilka ersättningar som ska ingå i Sveriges plan för 2028–2034 och föreslå finansiering, medan riksdagen beslutar om medfinansieringen i budgetprocessen. EU:s jordbruksministrar har enats om sin linje för delar av regelverket, men Europaparlamentet måste ta ställning och långtidsbudgeten är inte beslutad. Sverige ska lämna sitt förslag till partnerskapsplan till EU-kommissionen sommaren 2027.
