Drönare ses som komplement i växtodlingen efter dag på Sötåsen

Drönare kan redan kartlägga variationer i fält, men EU:s förbud mot att sprida växtskyddsmedel från luftfarkoster begränsar användningen. Det framkom när omkring 60 personer samlades på Sötåsens naturbruksgymnasium den 29 september.

Publicerad 2 min läsning

Under en halvdag fick lantbrukare, rådgivare, studenter och andra deltagare lyssna på föreläsningar om drönare i lantbruket, bland annat från Hushållningssällskapet Halland, SLU och Polisen. Dagen, som LRF rapporterar om, handlade om dagens användningsområden, möjligheterna framåt och vilka regler som gäller, och avslutades med en flygdemonstration.

Jonas Nilsson på Äspäng Lantbruk har använt drönare för att mäta biomassan i raps. Resultatet blev en karta som användes som underlag för en riktad behandling, där man bara behandlade de delar av fältet där det behövdes. Enligt honom fungerade det väldigt bra och sparade både tid och pengar. Gården har också testat att så fånggröda med drönare, något som enligt Jonas Nilsson hade en hel del förbättringspotential.

Han tror inte att drönare kommer att revolutionera lantbruket. I vardagen skulle det enligt honom krävas väldigt många drönare och många personer som flyger dem, och tekniken måste vara ekonomiskt försvarbar och fungera i praktiken. Han ser drönaren främst som ett komplement som kan effektivisera vid vissa tillfällen.

Hans Hagenvall, som driver egen firma inom växtskydd och teknik, pekar på att växtskyddsmedel inom EU inte får spridas från en flygfarkost. Om det blir tillåtet ser han en möjlighet att behandla olika delar av fältet olika efter behov. Redan i dag kan drönare med kameror och sensorer ge en detaljerad bild av variationerna i ett fält, vilket ger bättre underlag för att anpassa insatserna.

Anna Redner, branschexpert på LRF Växtodling, ser också drönaren som ett komplement men lyfter precisionsbekämpning som ett intressant användningsområde. LRF arbetar för att den möjligheten ska komma på plats och ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förenkla reglerna för växtskydd.

Samtidigt anser hon att mer kunskap krävs innan drönare kan få en större roll i växtskyddet. Medan det finns mycket kunskap om spridning med dagens sprutor och munstycken saknas motsvarande kunskap för drönare, bland annat om vindavdrift och hur tekniken fungerar i olika situationer.

Företagen i artikeln

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Jonas Lindmark

Chefredaktör

Jonas Lindmark bevakar växtodling, spannmål och frågor som påverkar det svenska lantbrukets utveckling. Han skriver bland annat om odlingsmetoder, växtskydd, insatsvaror, skörderesultat och forskning. Särskilt fokus ligger på förändringar som får praktisk eller ekonomisk betydelse för lantbruksföretag.

Visa fler från Växtodling

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.