Projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk har drivits av Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med fler än 25 aktörer från hela livsmedelskedjan. Det har pågått 2023–2026 och medfinansierats av Vinnova. Målet har varit foder utan soja och fiskmjöl, baserat på rester och biprodukter från skogs- och livsmedelsindustrin.
Svampproteinet har bland annat framställts av skogsindustrins restströmmar, insekterna har fötts upp på rester från livsmedelsindustrin och odlade musslor har använts som proteinråvara. SLU-forskarna har analyserat råvarornas näringsvärde och smältbarhet, alltså hur väl djuren kan nyttja dem, i en rad mindre studier.
Enligt SLU har svampprotein ungefär lika god smältbarhet hos gris som soja- och rapsmjöl. Kycklingar kunde tillgodogöra sig protein och flera viktiga aminosyror från svampprotein och musselmjöl i nivå med kontrollfodret. Vid SLU Lövsta fick 170 värphöns ett foder med tio procent svampprotein, och de behöll både äggproduktion och äggkvalitet.
I utfodringsförsöken växte kycklingarna däremot långsammare än jämförelsedjuren. Orsaken går inte att fastställa, eftersom pilotproduktionen hade begränsningar och foderkedjan förändrades samtidigt. Forskarna ser det som ett tecken på att fler försök med jämnare råvarukvalitet behövs.
Varierande kvalitet
En viktig lärdom är att svampproteinets näringsvärde varierar med framställningssättet, så en liknande proteinhalt betyder inte att djuren tar upp näringen lika bra. – Därför behöver råvarorna utvecklas och kvalitetssäkras för att bli storskaliga alternativ till dagens importerade råvaror, säger Emma Ivarsson, universitetslektor vid SLU.
Mindre mark men högre pris
Livscykelanalyser vid KTH visar att alla fyra försöksfoder krävde mindre mark än jämförelsefodren, mellan 7 och 40 procent mindre per kilo foder. Tre av fyra hade lägre klimatpåverkan och tre av fyra gav mindre bidrag till övergödning i havet. Fodren var samtidigt dyrare än dagens alternativ, bland annat på grund av små produktionsvolymer och höga råvarukostnader. För användning i större skala krävs fortsatt utveckling av både råvaror och produktion.
