Överenskommelsen träffades i Bryssel den 26 oktober och gäller delar av regelverket för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Inriktningen innebär bland annat större möjligheter för medlemsländerna att anpassa ersättningarna efter nationella förhållanden, särskilda insatser för unga lantbrukare och verktyg för att hantera risker och kriser.
Det är inget slutligt beslut. Europaparlamentet ska också ta ställning innan reglerna kan fastställas, och överenskommelsen avgör varken jordbrukets totala budget eller hur stor ersättning en svensk lantbrukare får. Budgeten förhandlas inom EU:s nästa långtidsbudget, och även frågor om nedtrappning och tak för gårdsstödet återstår. Därefter ska den svenska tillämpningen beslutas.
Lantbrukarnas Riksförbund välkomnar inriktningen men riktar kritik mot regeringen. Enligt förbundsordföranden Palle Borgström skulle regeringens position i EU-budgeten innebära en minskning av jordbruksbudgeten med närmare 25 procent. ”Om den gemensamma finansieringen minskar kommer maten att bli dyrare och vi riskerar att förlora det öppna landskapet”, säger han i ett pressmeddelande.
LRF har låtit 282 medlemmar bedöma konsekvenserna av ett scenario med minskade CAP-ersättningar och dyrare diesel och gödsel. Där svarar 57 procent att de skulle skjuta upp eller avstå från investeringar. För var femte skulle ett generationsskifte försvåras, över var tredje skulle överväga att ställa om eller avveckla delar av verksamheten och var fjärde skulle minska produktionen.
Enligt Borgström skulle en minskning av svensk matproduktion med en tredjedel innebära att andelen svensk mat går från ungefär varannan tugga till var tredje.
LRF kräver att regeringen försvarar en stark och långsiktigt finansierad CAP i förhandlingarna och säkrar den nationella medfinansieringen. Förbundet vill också att politiken hanterar beslut som driver upp kostnaderna och menar att drivmedels- och gödselpriserna stiger till följd av politiska beslut.
