Mellangrödor kan väga upp när halm tas till biogas, visar SLU-avhandling

Mellangrödor kan motverka de negativa effekterna av att skörderester tas bort från åkern för biogasproduktion. Det visar en ny doktorsavhandling från SLU om svenska jordbrukssystem.

Publicerad

Flygfoto över ett stoppelfält med utspridda vita rundbalar av halm och långa skuggor.
Genrebild

Avhandlingen är skriven av doktoranden Alejandro Barrios Latorre och har titeln ”Feeding the bioeconomy: A systems analysis of intermediate crops and crop residues”. Han har undersökt om skörderester, som halm och annat växtmaterial som blir kvar efter skörd, kan användas på ett hållbart sätt för att producera biogas. Han har också studerat vilken roll mellangrödor spelar, alltså grödor som odlas mellan huvudgrödorna för att skydda och förbättra jorden.

Enligt SLU visar avhandlingen att skörderester och mellangrödor tillsammans kan ge förnybar energi, minska jordbrukets klimatpåverkan och samtidigt förbättra markhälsan. När biomassa från jordbruket blir biogas kan den ersätta fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser.

Att ta bort skörderester från stora arealer har dock nackdelar för marken. Där kommer mellangrödorna in. Enligt Alejandro Barrios Latorre binder de kol i marken, minskar utsläppen till vattenmiljöer och tillför mer biomassa som kan användas. De kan också förbättra jordkvaliteten och minska kväveförluster som annars kan bidra till övergödning av vattendrag, sjöar och kustvatten.

Fördelarna är inte desamma överallt. Effekterna varierar med lokala förhållanden som klimat och jordart. De största vinsterna observerades ofta i områden med låg lerhalt och längre växtsäsong. Där bidrog mellangrödorna till högre kolhalt i marken, bättre bördighet och mindre näringsförluster till omgivningen.

SLU lyfter fram att kombinationen av energi från grödrester och mellangrödor för att stärka ekosystemen kan bidra till flera av FN:s mål för hållbar utveckling, bland annat klimatåtgärder, ren energi och skydd av vattenresurser.

Företaget i artikeln

  • SLU Forskning och utbildning · Uppsala

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Jonas Lindmark

Chefredaktör

Jonas Lindmark bevakar växtodling, spannmål och frågor som påverkar det svenska lantbrukets utveckling. Han skriver bland annat om odlingsmetoder, växtskydd, insatsvaror, skörderesultat och forskning. Särskilt fokus ligger på förändringar som får praktisk eller ekonomisk betydelse för lantbruksföretag.

Visa fler från Växtodling

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.