Jordbruksverket föreslår fler ettåriga miljöersättningar efter 2027

Fler ettåriga miljöersättningar, färre och tydligare villkor och enklare kostnadsredovisning i investeringsstöden. Det föreslår Jordbruksverket i sitt underlag till regeringen om jordbruksstöden 2028–2034.

Redaktör, politik och regler

Publicerad 2 min läsning

Rundbalar av hö på ett fält med skog och sjö i bakgrunden under en blå himmel med moln.
Genrebild

Underlaget lämnades till regeringen i slutet av oktober och gäller hur stöd till jordbruk, landsbygd, fiske och vattenbruk kan utformas i den kommande nationella och regionala partnerskapsplanen. Det omfattar förslag på stöd, ersättningar och andra åtgärder för de gröna och blå näringarna, men är inget beslut om vilka stöd som slutligen införs.

Bakgrunden är att EU-kommissionen har föreslagit att flera politikområden ska samlas i en gemensam partnerskapsplan per medlemsland under perioden 2028–2034. Dagens uppdelning i flera separata fonder och program ersätts då av en mer samordnad struktur.

För jordbruk och landsbygd innehåller underlaget förslag till utformning av areal- och djurbaserade stöd samt projekt- och investeringsstöd. Enligt Jordbruksverket är syftet att stärka företagens lönsamhet och konkurrenskraft, bidra till en robust livsmedelsproduktion i hela landet och samtidigt till att Sverige når beslutade miljö- och klimatmål. Förenkling för företagen har varit en viktig utgångspunkt.

Förslagen bygger enligt myndigheten på analyser av näringens behov, erfarenheter från nuvarande stödperiod, EU-kommissionens föreslagna regelverk samt miljö-, klimat- och livsmedelspolitiska mål.

För fiske och vattenbruk föreslås ett mer samordnat och förenklat stödsystem, som ska minska onödig uppgiftslämning och göra regelverken lättare att förstå utan att ge avkall på kontroll eller rättssäkerhet.

Eftersom varken EU:s eller Sveriges budget för perioden är beslutad har Jordbruksverket för vissa stöd tagit fram lösningar där omfattningen kan anpassas när de ekonomiska ramarna blir kända. Andreas Mattisson, tillförordnad avdelningschef på jordbruks- och analysavdelningen, understryker att det inte är sannolikt att samtliga förslag kommer med i regeringens slutliga plan.

Det är regeringen som beslutar vad som ska ingå. Den slutliga utformningen påverkas bland annat av beslut om EU:s fleråriga budget, nationell medfinansiering och pågående förhandlingar om EU:s lagstiftning. Regeringskansliet planerar att hålla sakråd om förslagen. Tillväxtverket samordnar planprocessen, där även ESF-rådet, Migrationsverket och Polismyndigheten medverkar.

Sverige ska lämna sitt förslag till partnerskapsplan till EU-kommissionen under sommaren 2027.

Företaget i artikeln

  • Jordbruksverket Myndigheter · Jönköping

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Sara Bergelin

Redaktör, politik och regler

Sara Bergelin följer jordbrukspolitik, myndighetsfrågor och regelverk som påverkar svenska lantbrukare. Bevakningen omfattar bland annat nationella beslut, EU jordbrukspolitik, stöd och ersättningar samt miljö och myndighetskrav. Hon förklarar vad besluten innebär och vilka konsekvenser de får för lantbruksföretag.

Visa fler från Politik & regler

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.