Dikesrensning i Natura 2000-område tog nästan tio månader att få starta

Rensningen av ett utloppsdike vid Ölmeviken i Värmland, inom ett Natura 2000-område, kunde starta den 1 september 2026, nästan tio månader efter att markägaren anmält arbetet till länsstyrelsen.

Redaktör, politik och regler

Publicerad

Ett öppet dike med stillastående vatten och vassartad växtlighet längs kanten, med odlad åker och träd i bakgrunden under en klarblå himmel.
Genrebild

Markägaren Arne Axelsson beskriver processen i en artikel publicerad av LRF. Han anmälde rensningen till länsstyrelsen den 19 november 2025. Därefter följde frågor, svar och krav som skulle redas ut innan arbetet fick börja. Axelsson skrev anmälan själv, med erfarenhet av myndighetskontakter från sitt arbete i skogen, och dokumenterade hela ärendet i kronologisk ordning. Han fick stöd av Christer Jansson och Kajsa Edbom, regionalt sakkunniga på LRF Väst, samt Daniel Hedås på Hushållningssällskapet. Intresset för frågan väcktes av en studiecirkel om dikning som LRF Kristinehamn hade initierat.

Utloppsdiket mynnar i Vänern vid Ölmeviken och hör till ett dikningsföretag från 1943. Enligt Axelsson har det inte rensats sedan översvämningen vintern 2000–2001. Material har samlats i diket och försämrat avrinningen, vilket har gett höga vattennivåer uppströms och en dränering som inte fungerat som den ska.

En av frågorna i ärendet gällde hur slam skulle hindras från att spridas till Vänern. Länsstyrelsen föreslog en miljögardin, men lösningen blev i stället halmbalar, som markägarna föreslagit utifrån hur det såg ut vid mynningen.

Axelsson beskriver bemötandet från länsstyrelsen som bra men efterlyser mer dialog på plats. Han bad myndigheten komma ut och se förhållandena vid diket, men något sådant besök blev det inte. Enligt honom hade ett gemensamt besök gjort det lättare att förstå både problemen och möjliga lösningar för rensningen.

Erfarenheten har fått honom att fundera över hur många markägare som orkar driva ett liknande ärende hela vägen. Han ser en risk att nödvändigt underhåll inte blir av när processen blir för krånglig, och vill därför att markägarnas kunskap om platsen tas till vara tidigare i dialogen med myndigheten.

Företagen i artikeln

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Sara Bergelin

Redaktör, politik och regler

Sara Bergelin följer jordbrukspolitik, myndighetsfrågor och regelverk som påverkar svenska lantbrukare. Bevakningen omfattar bland annat nationella beslut, EU jordbrukspolitik, stöd och ersättningar samt miljö och myndighetskrav. Hon förklarar vad besluten innebär och vilka konsekvenser de får för lantbruksföretag.

Visa fler från Politik & regler

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.