Projektet utgår från att högre temperaturer och fler extrema väderhändelser som torka och skyfall kan påverka skördarna kraftigt. SLU pekar också på risken för en försvagning av den Atlantiska meridionala cirkulationen, Amoc, ett system av havsströmmar som för värme norrut och bidrar till det relativt milda klimatet i Sverige. En försvagning skulle enligt SLU kunna ge kallare vintrar och torrare somrar i norra Europa. Hur det i kombination med den globala uppvärmningen skulle slå mot jordbruket är fortfarande till stor del okänt.
Hanna Sjulgård, postdoktor vid institutionen för ekologi, ska undersöka hur skördarna i olika delar av landet kan förändras under olika framtida scenarier med global uppvärmning och en försvagad Amoc, och hur odlingen kan anpassas till det.
En del av arbetet gäller lantsorter, alltså traditionella sorter som under lång tid anpassats till lokala förhållanden utan modern växtförädling. Enligt Hanna Sjulgård kan de ha egenskaper som gör dem mer tåliga mot exempelvis extrem torka eller kyla. Genom att jämföra sambanden mellan väder och skördar under 1800-talet, då lantsorter odlades, med motsvarande samband i dag vill hon ta reda på hur känsliga de äldre sorterna var för extremväder och under vilka förhållanden de fungerade bäst.
Projektet ska också pröva vad som skulle hända om Sverige i framtiden odlade samma kombination av grödor som under andra världskriget, då landet var mer självförsörjande på mat, och om det skulle ge bättre förutsättningar att försörja befolkningen regionalt och nationellt än dagens odlingsmönster. Enligt SLU kan ett bredare urval av grödor minska sårbarheten, eftersom andra grödor kan klara sig bättre om en drabbas hårt av till exempel torka. Större variation kan också ge livsmedel med olika näringsinnehåll.
Hanna Sjulgård uppger att resultaten kan stödja växtförädlingsprogram och bidra till att motivera politik för stärkt lokal och nationell livsmedelssäkerhet. Några resultat finns ännu inte.
Sex grödor och två sekler av data
Studien omfattar korn, vete, råg, havre, ärter och potatis. De historiska skördeuppgifterna hämtas från landshövdingarnas femårsberättelser för 1818–1870 och Sveriges officiella statistik för 1865–1899. Uppgifterna finns på länsnivå, vilket gör det möjligt att studera geografiska skillnader. De jämförs med modern skördestatistik från Statistiska centralbyrån.
För vädret används historiska klimatdata från Berkeley Earth och Modern Era Reanalysis, som bygger på historiska väderobservationer och klimatrekonstruktioner. För den moderna perioden används väderdata från SMHI.
