Avhandlingen är skriven av Sezer Olívia Kaya och undersöker tre biologiska risker för förädlad vårtbjörk, ett trädslag som många ser som ett alternativ för att öka mångfalden av trädslag i svenskt skogsbruk. De tre riskerna är vivelskador på unga plantor, rotröta orsakad av rottickan i svampsläktet Heterobasidion och det möjliga hotet från den invasiva kopparpraktbaggen Agrilus anxius.
I den första studien, som gjordes i södra Sverige, kunde flera arter av vivlar skada nyplanterade björkar. Mekaniskt snytbaggeskydd minskade angreppen under etableringsfasen, men även på obehandlade plantor med omfattande skador var dödligheten kopplad till snytbaggar låg. En annan studie som pågick under två växtsäsonger, med försök även i mellersta och norra Sverige, bekräftar att snytbaggen angriper vårtbjörk. Skadorna och dödligheten var dock generellt lägre än hos tall, gran och lärk, trots att barrträden i flertalet fall hade mekaniskt skydd och björkarna inte. Enligt SLU är det därför troligt att björk inte behöver sådant skydd om planteringen görs efter markberedning.
Skadorna var mer omfattande i södra och mellersta Sverige än i norr. SLU tolkar den geografiska skillnaden som ett tecken på att ett förändrat klimat kan påverka skaderisken framöver.
Rotröta är ett välkänt och allvarligt problem i nordeuropeiska barrskogar, men risken i planterade björkbestånd har varit mindre känd. Fältförsöken, som genomfördes i södra Sverige, visade att primär infektion av Heterobasidion på björkstubbar var sällsynt efter gallring i de undersökta bestånden. Forskarna testade också att behandla stubbarna med de biologiska bekämpningsmedlen Phlebiopsis gigantea (Rotstop) och Pseudomonas protegens (Basinox). Ingen rotröta hittades på behandlade stubbar, och i laboratorieförsök kunde båda medlen begränsa etableringen och tillväxten av rotröta på björkved.
Avhandlingens sista del handlar om kopparpraktbaggen, en insekt som är vida spridd i Nordamerika men som ännu inte har påträffats i Europa. Den skulle kunna bli ett allvarligt hot mot europeiska björkar om den etablerade sig här. Under en fältresa i Kanada såg forskarna att införd vårtbjörk hade drabbats betydligt hårdare av angrepp än den lokala björken. Övervakning sker vid införselställen i Sverige och i andra delar av Europa och sköts av växtskyddsmyndigheterna. Forskningen har tagit fram molekylära metoder som kan identifiera insekten både i laboratorium och snabbt i fält, vilket skulle kunna ge snabbare åtgärder vid ett eventuellt fynd.
