Höstvete efter annan förfrukt än spannmål gav 17 procent högre skörd

Höstvete efter en annan förfrukt än spannmål gav 17 procent högre skörd i en ny SLU-avhandling, medan organisk gödsling krävde ungefär dubbelt så mycket arbete och diesel.

Publicerad 2 min läsning

Mogna gyllene vetaax i ett fält, tätt fotograferade mot en varm bakgrund.
Genrebild

Doktoranden Valeria Carini vid institutionen för ekologi på SLU har jämfört hur odlingsmetoder påverkar biologisk mångfald, skörd, arbetstid och dieselförbrukning. Enligt SLU är det ett bredare perspektiv än i många tidigare studier. Hon försvarar avhandlingen den 13 november på Ultuna Campus.

I en av delstudierna undersöktes 50 höstvetefält på 24 gårdar i Skåne. Där jämfördes växtföljder, förekomst av vall, bearbetningsintensitet, gödselmedel och användning av kemiska bekämpningsmedel. Anne Dietrich, doktorand vid institutionen för ekonomi, intervjuade lantbrukarna om hur mycket arbete och diesel odlingen krävde, så att resursanvändningen kunde vägas in.

Mindre intensiv jordbearbetning var förknippad med fler spindlar, mer organiskt material i marken och bättre markstruktur, och krävde mindre arbete och diesel. Samtidigt fanns färre kortvingar, en grupp skalbaggar som också kan hålla nere skadeinsekter.

Där mineralgödsel kompletterades med organisk gödsel, till exempel stallgödsel, fanns ungefär dubbelt så många hoppstjärtar och nästan 40 procent färre bladlöss. Spannmålen hade 6 procent högre proteinhalt, men arbets- och dieselåtgången var ungefär dubbelt så stor som med enbart mineralgödsel.

Förfrukten spelade också roll. Utöver den högre skörden efter annan gröda än spannmål fanns det fler kortvingar i de fälten.

Sammantaget visar resultaten enligt SLU att ekologiskt gynnsamma åtgärder inte nödvändigtvis är mer resurskrävande, men inte heller automatiskt sänker resursanvändningen. Resultaten kan ses som en verktygslåda där lantbrukare väljer metoder efter vad som är viktigast, till exempel hög skörd, gynnsamt markliv, lägre dieselförbrukning eller färre ogräs. Valeria Carini säger att ingen enskild metod kan pekas ut som lösningen, men att den som vet vad den vill uppnå kan utgå från hennes resultat.

Simulerad torka i Uppsala

I ett långliggande odlingsförsök i Uppsala jämförde Carini system med olika växtföljder och jordbearbetning och simulerade en torrperiod med tak över försöksytorna. Torkan påverkade grödornas tillväxt och flera grupper av marklevande djur, men forskarna såg ingen säkerställd minskning av spannmålsskörden. Det mer varierade systemet med mindre intensiv bearbetning gav inte något tydligt bättre skydd mot torkan.

Företaget i artikeln

  • SLU Forskning och utbildning · Uppsala

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Jonas Lindmark

Chefredaktör

Jonas Lindmark bevakar växtodling, spannmål och frågor som påverkar det svenska lantbrukets utveckling. Han skriver bland annat om odlingsmetoder, växtskydd, insatsvaror, skörderesultat och forskning. Särskilt fokus ligger på förändringar som får praktisk eller ekonomisk betydelse för lantbruksföretag.

Visa fler från Växtodling

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.