Siffrorna lägger LRF fram i en debattartikel i Altinget. Kostnadsökningen motsvarar enligt förbundet cirka 28 procent av jordbrukets genomsnittliga årliga företagsinkomst de senaste fem åren.
LRF hänvisar också till Grönt näringslivsindex för fjärde kvartalet, som enligt förbundet visar att lönsamheten och investeringsviljan i lantbruket pressas. När marginalerna krymper minskar möjligheten att investera i mark, stallar, dränering, bevattning, energi och ny teknik, skriver LRF.
Till kostnadsläget kommer osäkerheten kring EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, efter 2027. Det liggande budgetförslaget innebär enligt LRF att CAP minskar med 25 procent, vilket för Sverige motsvarar omkring två miljarder kronor.
Förbundet menar att en försvagad lantbruksekonomi får följder utanför gårdsgrinden: antingen sjunker lönsamheten och investeringarna ytterligare, eller så måste högre kostnader föras vidare genom livsmedelskedjan och riskerar att till slut hamna hos konsumenterna.
LRF pekar samtidigt på att åtta av tio svenskar vill att Sverige prioriterar förmågan att producera mat lika högt som försvaret.
Förbundet efterlyser politiska förutsättningar som gör det möjligt för svenska lantbrukare att investera, öka produktionen och stärka Sveriges livsmedelsberedskap.











