Enligt Henrik Lander var 2025 och 2026 starka år för nötköttsproduktionen, med stigande kalvpriser och många bönder som utnyttjar sina stallar fullt ut. Nötköttsriksdagen fick ett nytt besöksrekord, och antalet deltagare under 30 år var högre än någonsin tidigare. Han menar att efterfrågan på svenskt kött också märks i butikerna. Samtidigt följer organisationen priserna och importen, bland annat hur mycket utländskt kött som används på restauranger och i färdigmat.
Till de framgångar Lander lyfter hör att dikostödet kommer tillbaka och att betesstödet höjs för 2027. Han anser dock att dagens poängsystem gör det svårt för bönder med ett arbete vid sidan av gården att konkurrera om investeringsstöden. Frågan har organisationen tagit upp med departementet. Även utformningen av nästa gemensamma jordbrukspolitik, CAP, oroar honom. Sveriges Nötköttsproducenter försöker påverka den både genom LRF Kött och genom eget påverkansarbete.
På teknikområdet pekar Lander på att virtuella stängsel har blivit tillåtna i Sverige. Med fler funktioner kan halsbanden även ge bättre uppsikt över var djuren befinner sig och hur de beter sig. Organisationen undersöker också vilka digitala verktyg från mjölk- och grisproduktionen som skulle kunna användas på nötköttsgårdar.
Inom aveln vill Sveriges Nötköttsproducenter ta ett helhetsgrepp om tillväxt, seminering och tillgång till avelsmaterial. Arbetet med djurhälsa och regler fortsätter med frågor som salmonella, mykoplasma, blåtunga och elektroniska öronmärken. Behovet av ett tredje hål för öronmärken togs upp på LRF:s stämma och ses nu över av Jordbruksverket.
Lander driver själv en gård i Värmland. När han tog över år 2000 fanns där 16 mjölkkor. I dag köper han in omkring 200 kalvar om året och har som mest 400 djur under vintern.
Även de behöver kunna återinvestera för en enklare och mer lättskött produktion. Det är en fråga som vi har lyft med departementet
Henrik Lander, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, i en artikel från LRF










