Virtuella stängsel kan styra betet i naturbetesmarker

Virtuella stängsel med GPS-halsband på nötkreaturen kunde på kort sikt styra betestrycket och skapa variation i vegetation och blomrikedom i en naturbetesmark, visar en studie från SLU.

Redaktör, djurhållning

Publicerad 2 min läsning

Bruna kor betar gräs på en grön alpäng med berg och skog i bakgrunden under en klarblå himmel.
Genrebild

Studien kommer från projektet BLANDSKAP vid SLU och är publicerad i tidskriften Biological Conservation. Djuren bär GPS-utrustade halsband och hålls inom osynliga, digitalt definierade gränser, vilket gör det möjligt att låta vissa delar av hagen betas medan andra tillfälligt får växa mer fritt.

Forskarna kombinerade GPS-data om var och hur länge nötkreaturen vistades i olika delar av betesmarken med drönarbaserade analyser av vegetationen, så kallat NDVI, samt fältinventeringar av blommande växter och pollinerande insekter. Syftet var att undersöka hur betesdriften kan anpassas efter naturbetesmarkens ekologiska förutsättningar och naturvårdsmål.

Bakgrunden är att bete krävs för att bevara naturbetesmarker, men att specifika naturvårdsmål kräver att betesintensiteten varierar både över tid och mellan olika delar av marken. Enligt SLU är en fördel med virtuella stängsel att betestrycket kan anpassas utan tillfälliga fysiska stängsel, som kan vara opraktiska och svåra att sätta upp i steniga och buskrika marker.

Resultaten har dock en tydlig begränsning. Trots skillnader i blomrikedom kunde forskarna inte se något tydligt samband mellan förekomsten av pollinerande insekter och områden som betats respektive tillfälligt undantagits från bete. Det kan bero på att antalet insekter varierade kraftigt mellan inventeringsdagarna och att flygande insekter rör sig fritt över de virtuella gränserna.

– Det intressanta är möjligheten att på ett flexibelt sätt styra var och när denna påverkan sker, säger Matthew Hiron, en av forskarna bakom studien, i SLU:s nyhet.

Forskarna drar slutsatsen att tekniken har potential att bli ett verktyg för precisionsinriktad naturvård och flexibel betesplanering.

Försöket fortsätter i samma hage där data samlades in under 2025. Nu undersöker forskarna hur virtuella stängsel kan skapa ett nätverk av mindre områden som tillfälligt lämnas obetade eller betas senare under säsongen inom en i övrigt betad gräsmark. Avsikten är inte permanent obetade ytor, utan partier med olika beteshistorik. Även här kombineras djurens rörelsedata med drönarkartering med multispektral kamera och fältinventeringar av blommande kärlväxter.

BLANDSKAP studerar återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse.

Företaget i artikeln

  • SLU Forskning och utbildning · Uppsala

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Karin Holmvik

Redaktör, djurhållning

Karin Holmvik bevakar djurhållning och djurhälsa inom svenskt lantbruk. Hon skriver om nötkreatur, gris, får och andra produktionsdjur, med särskilt fokus på djurvälfärd, smittskydd, foder och produktion. Hon följer också forskning och nya metoder som förändrar arbetet på gårdsnivå.

Visa fler från Djurhållning

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.