Påståendet bygger, menar förbundet, på Skogsstyrelsens rapport Biologisk mångfald i skogen, ett underlag som LRF beskriver som kritiserat och behäftat med allvarliga fel.
LRF hänvisar till att myndighetens egen granskning visar att huvuddelen av den aktuella arealen inte har kartlagts utifrån naturvärden. Den har i stället klassats som sannolik kontinuitetsskog, vilket i huvudsak betyder att skogen inte har varit ungskog under de senaste 60 åren. Det är inte detsamma som att skogen har höga naturvärden, framhåller förbundet.
”När felaktiga siffror upprepas riskerar de att ge en missvisande bild av vad som faktiskt händer i den svenska skogen”, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
LRF pekar också på Riksskogstaxeringens inventeringar, som visar att arealen gammal skog med höga naturvärden ökar i det svenska skogslandskapet. Skog åldras, träd dör och nya naturvärden utvecklas löpande, skriver LRF.
Förbundet lyfter vidare att 27 procent av Sveriges skogsmark är skyddad eller undantagen från skogsbruk, enligt SCB, och att över 300 000 enskilda skogsägare bidrar till naturvården genom bland annat frivilliga avsättningar, naturhänsyn och aktiva naturvårdsåtgärder.
I repliken betonar LRF även skogens roll i omställningen från fossila råvaror: trä till hus och möbler, bioenergi för värme och skogsråvara som kan ersätta fossilbaserade material, till exempel i förpackningar.
Mikaela Johnsson, ordförande för LRF Skogsägarna, medger att det finns utmaningar för den biologiska mångfalden men menar att de enskilda skogsägarna inte är problemet. ”Vi måste kunna både utveckla naturvärdena och använda den förnybara skogen för samhällets behov”, säger hon.
