Lantbruksbarometern: rekordlönsamhet för nötkött, ras för gris

Nötköttsproducenterna bedömer sin lönsamhet som den bästa på 20 år, medan grisproducenternas lönsamhetsindex har rasat från 54 i våras till 0. Det visar höstens Lantbruksbarometer från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, som publicerades 20 oktober 2026.

Redaktör, ekonomi och marknad

Publicerad

Röd traktor med vändare kör över en gräsmark i motljus med gul solnedgång och skog i bakgrunden.
Lantbruksbarometern för hösten 2026 visar stark lönsamhet för nötköttsproducenter men kraftigt fall för grisföretagen. Bilden visar en traktor med vändare på en slåttermark. Foto: Sparbankernas Riksförbund

Sammantaget stiger lantbrukets lönsamhetsindex från 3 i våras till 7 i höst, och 53 procent av lantbrukarna anger att lönsamheten är ganska eller mycket god. Det är nötköttsproducenterna som lyfter helheten. Deras index stiger till 62, den högsta nivån som uppmätts under de senaste 20 åren. Enligt undersökningen förklaras utvecklingen av en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött i kombination med ett begränsat utbud.

För gris- och mjölkföretagen går utvecklingen åt andra hållet. Grisproducenternas fall till index 0 kopplas i barometern till sänkta avräkningspriser till följd av ökad konkurrens. Mjölkproducenternas lönsamhetsindex har sjunkit till 34, jämfört med 44 i våras och ännu högre nivåer för ett år sedan.

Cecilia Melin, lantbruksrådgivare på Ludvig & Co, konstaterar i ett pressmeddelande att nötköttsproducenterna gynnas av stark efterfrågan och höga köttpriser medan avräkningspriset för gris har försvagats. Hon pekar på global osäkerhet, konkurrens, räntor och energipriser som faktorer som snabbt förändrar lantbrukarnas förutsättningar.

Trots osäkerheten visar undersökningen att investeringsviljan ökar. Under 2025 ökade lantbrukarnas skuldsättning med 3,5 procent, vilket är den största ökningen i nominella termer sedan 2021. Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank, beskriver det som att många företag väljer att fortsätta investera trots ökad osäkerhet.

Framtidstron dämpas dock av kostnadsläget. Lantbrukarna är mer försiktiga i sina bedömningar framåt, främst på grund av förväntade kostnadsökningar för diesel, gödsel och andra insatsvaror. Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, menar att geopolitisk oro som påverkar priserna på energi och insatsvaror gör det svårare att planera långsiktigt.

Höstens undersökning bygger på intervjuer med 500 lantbrukare och genomfördes av Verian den 9–17 september 2026. Lantbruksbarometern har genomförts sedan 1987, och sedan 2012 ställs två frågor om lönsamhet även på hösten, vilket är grunden för höstupplagan. Höstindexet omfattar alltså lantbrukarnas egen bedömning av lönsamheten, inte redovisade resultat.

Företaget i artikeln

  • Ludvig & Co Rådgivning · Stockholm

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Erik Norrlund

Redaktör, ekonomi och marknad

Erik Norrlund skriver om lantbrukets ekonomi, råvarumarknader och företagande. Han följer bland annat priser på spannmål, mjölk och andra jordbruksprodukter samt räntor, investeringar och lönsamhet. Bevakningen sätter marknadsutvecklingen i ett större sammanhang och belyser hur förändringar påverkar lantbruksföretagens ekonomi.

Visa fler från Ekonomi & marknad

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.