Analysen, med titeln Dyrare mat med kortare arbetsvecka, är skriven av organisationens chefsekonom Petter Danielsson. Den bygger på underlag från bland annat Konkurrensverket, LRF, Jordbruksverket och SCB:s input-output-tabeller. Gröna arbetsgivare är arbetsgivarorganisation för de gröna näringarna, med 4 000 företag inom bland annat lantbruk och skogsbruk. Bakgrunden är att krav på kortare arbetstid har återkommit i den politiska debatten, bland annat i form av förslag om en stegvis förkortning till 35 timmar.
Enligt beräkningen höjer en övergång från 40 till 35 timmar med oförändrad månadslön arbetskostnaden per timme med 14,3 procent. Analysen följer kostnaderna genom hela livsmedelskedjan, från lantbruk via livsmedelsindustri och grossist till butik. Arbetskostnaderna utgör enligt organisationen 27–34 procent av butikspriset på svenskproducerad mat, beroende på beräkningssätt och om lantbrukarnas eget arbete räknas in. Med rörelsemarginaler på omkring 2–3 procent i kedjan som helhet bedömer Gröna arbetsgivare att kostnadsökningen inte kan bäras av företagen utan hamnar i butikspriset.
För en barnfamilj med matutgifter på cirka 120 000 kronor om året motsvarar fördyringen 5 200–6 600 kronor årligen om familjen handlar svenskt. Organisationen jämför med den tillfälligt halverade matmomsen, som sänker priserna med som mest 5,4 procent och kostar staten cirka 37 miljarder kronor 2026–2027. Momsen återgår till 12 procent 2028, medan fördyringen av arbetstidsförkortningen enligt analysen vore permanent.
Skillnaden mellan svensk och importerad mat förklaras med att importvaror bara påverkas av svenska kostnader i handel och distribution, medan svensk mat fördyras i varje led från gård till butik. Momsen påverkar däremot båda lika.
Gröna arbetsgivare pekar också på konsekvenser för livsmedelsberedskapen. En förkortning innebär 12,5 procent färre timmar per heltidsanställd, och enligt organisationen råder redan brist på bland annat slaktare, bagare, djurskötare och växtodlare. De förlorade timmarna skulle därför svårligen kunna ersättas med nyrekryteringar, vilket enligt analysen minskar produktionskapaciteten i strid med livsmedelsstrategins mål om ökad svensk produktion.
Beräkningen omfattar bara arbetskostnaderna i den löpande produktionen. Enligt organisationen kan effekten bli större på sikt, eftersom även nyinvesteringar i maskiner och utrustning blir dyrare. Gröna arbetsgivare anser att arbetstiden även fortsättningsvis bör förhandlas av parterna utifrån varje branschs förutsättningar och räknas av mot löneutrymmet.
