Finansutskottet säger ja till sänkt skatt på jordbruksdiesel 2027

Riksdagens finansutskott säger ja till fortsatt sänkt skatt på jordbruksdrivmedel under fjärde kvartalet 2026 och hela 2027. Det meddelar Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Redaktör, politik och regler

Publicerad

Man i rutig röd och blå skjorta och glasögon står bland rundbalar av halm på en gård, med en grön traktor och ett redskap i bakgrunden.
Lantbrukare står bland rundbalar av halm på en gård med traktor i bakgrunden. Foto: Lantbrukarnas Riksförbund

LRF välkomnar utskottets besked och vill se en långsiktig och differentierad bränslebeskattning för jord- och skogsbruket så länge fungerande alternativ till dagens drivmedel saknas. Beskattningen ska driva på klimatomställningen utan att slå mot matproduktionen, anser organisationen.

Nedsättningen är i dag tillfällig. Centerpartiet vill förlänga den under hela 2027 och därefter ersätta den med en permanent lösning. Regeringens tidigare promemoria innehåller också ett förslag om förlängd nedsättning under 2027 och en kompletterande nedsättning för andra halvåret 2026. Regeringen har samtidigt angett att genomförandet bland annat beror på valutgången, det ekonomiska läget och det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2027.

LRF räknar med att en återställd skattenedsättning skulle kosta jord- och skogsbruket omkring 1,1 miljarder kronor per år. Dieselskatten är dock bara en av flera kostnader som organisationen lyfter fram. ETS2 bedömer LRF kan höja drivmedelskostnaden med cirka 1,2 till 1,5 kronor per liter det första året, motsvarande omkring 480 miljoner kronor.

På gödselsidan bedömer LRF att EU:s klimattull CBAM innebär omkring 200 miljoner kronor per år i ökade kostnader för svenskt jordbruk, ovanpå redan höga priser på mineralgödsel. Därtill kommer en möjlig minskning av EU:s jordbruksbudget, CAP, som enligt LRF:s beräkningar skulle försämra lantbrukarnas ekonomiska villkor med ytterligare miljardbelopp.

I LRF:s medlemsundersökning Bondebarometern, med 282 svarande medlemmar, uppger 57 procent att de skulle skjuta upp eller avstå från investeringar i ett scenario med minskade jordbruksersättningar och högre kostnader för diesel och gödsel. Var femte svarar att ett generationsskifte skulle försvåras. Resultaten speglar de svarandes egna bedömningar av ett tänkt scenario.

Företaget i artikeln

  • LRF Branschorganisationer · Stockholm

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Sara Bergelin

Redaktör, politik och regler

Sara Bergelin följer jordbrukspolitik, myndighetsfrågor och regelverk som påverkar svenska lantbrukare. Bevakningen omfattar bland annat nationella beslut, EU jordbrukspolitik, stöd och ersättningar samt miljö och myndighetskrav. Hon förklarar vad besluten innebär och vilka konsekvenser de får för lantbruksföretag.

Visa fler från Politik & regler

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.