LRF välkomnar utskottets besked och vill se en långsiktig och differentierad bränslebeskattning för jord- och skogsbruket så länge fungerande alternativ till dagens drivmedel saknas. Beskattningen ska driva på klimatomställningen utan att slå mot matproduktionen, anser organisationen.
Nedsättningen är i dag tillfällig. Centerpartiet vill förlänga den under hela 2027 och därefter ersätta den med en permanent lösning. Regeringens tidigare promemoria innehåller också ett förslag om förlängd nedsättning under 2027 och en kompletterande nedsättning för andra halvåret 2026. Regeringen har samtidigt angett att genomförandet bland annat beror på valutgången, det ekonomiska läget och det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2027.
LRF räknar med att en återställd skattenedsättning skulle kosta jord- och skogsbruket omkring 1,1 miljarder kronor per år. Dieselskatten är dock bara en av flera kostnader som organisationen lyfter fram. ETS2 bedömer LRF kan höja drivmedelskostnaden med cirka 1,2 till 1,5 kronor per liter det första året, motsvarande omkring 480 miljoner kronor.
På gödselsidan bedömer LRF att EU:s klimattull CBAM innebär omkring 200 miljoner kronor per år i ökade kostnader för svenskt jordbruk, ovanpå redan höga priser på mineralgödsel. Därtill kommer en möjlig minskning av EU:s jordbruksbudget, CAP, som enligt LRF:s beräkningar skulle försämra lantbrukarnas ekonomiska villkor med ytterligare miljardbelopp.
I LRF:s medlemsundersökning Bondebarometern, med 282 svarande medlemmar, uppger 57 procent att de skulle skjuta upp eller avstå från investeringar i ett scenario med minskade jordbruksersättningar och högre kostnader för diesel och gödsel. Var femte svarar att ett generationsskifte skulle försvåras. Resultaten speglar de svarandes egna bedömningar av ett tänkt scenario.









