LRF: Jord- och skogsbruket kan få 760 miljoner i högre kostnader

Den nedsatta skatten på jordbruksdiesel är inte säkrad för 2027. Utan nytt beslut väntar jord- och skogsbruket omkring 760 miljoner kronor i högre kostnader nästa år, enligt LRF.

Redaktör, politik och regler

Publicerad

Man med glasögon och mörk jacka står med armarna i kors framför en röd lada med grått tak.
Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, framför en röd lada på en gård. Foto: Kate Gabor

Lantbrukarnas Riksförbund uppger att övergångsbudgeten, på grund av den praxis som gäller för en sådan budget, inte kan säkra skattenedsättningen under 2027. Finansutskottet har tagit initiativ till fortsatt sänkt skatt på drivmedel för jord- och skogsbruk under sista kvartalet 2026 och hela 2027, och LRF beskriver initiativet som ett positivt besked från en bred majoritet i riksdagen.

LRF vill att den regering som tillträder efter valet skyndsamt svarar på initiativet och genomför det. Annars ökar kostnaderna för jord- och skogsbruket med omkring 760 miljoner kronor nästa år, en siffra som bygger på förbundets egna beräkningar.

Förbundet påpekar att drivmedlen för jord- och skogsbruket redan har blivit dyrare under hösten. Kostnadsökningen vid årsskiftet skulle drabba ett lantbruk som också pressas av höga priser på el och mineralgödsel samt högre räntor.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström varnar för att övergångsbudgeten riskerar att göra svensk mat dyrare. Om bonden inte ska bära hela kostnadsökningen behöver matpriserna höjas, och då riskerar hushållen att få stå för en stor del av notan, säger han. Politiska beslut som fördyrar matproduktionen kan dessutom minska produktionen och försvaga livsmedelsberedskapen, anser han.

På längre sikt vill LRF se mer än tillfälliga skatteåterbetalningar. Förbundet anser att bränslebeskattningen behöver anpassas för samhällsviktiga näringar som ännu saknar fungerande alternativ till dagens drivmedel. Arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk kan inte ställas om på samma sätt eller i samma takt som personbilar, menar förbundet, och beskattningen bör därför väga in både möjligheten att ställa om och behovet av att Sverige kan producera mer mat.

LRF kräver att den nya regeringen snabbt skapar långsiktiga spelregler för svensk matproduktion.

När produktionskostnaderna ökar med hundratals miljoner kronor måste någon betala.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF, i ett pressmeddelande

Företaget i artikeln

  • LRF Branschorganisationer · Stockholm

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Sara Bergelin

Redaktör, politik och regler

Sara Bergelin följer jordbrukspolitik, myndighetsfrågor och regelverk som påverkar svenska lantbrukare. Bevakningen omfattar bland annat nationella beslut, EU jordbrukspolitik, stöd och ersättningar samt miljö och myndighetskrav. Hon förklarar vad besluten innebär och vilka konsekvenser de får för lantbruksföretag.

Visa fler från Politik & regler

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.