Lantbrukarnas Riksförbund uppger att övergångsbudgeten, på grund av den praxis som gäller för en sådan budget, inte kan säkra skattenedsättningen under 2027. Finansutskottet har tagit initiativ till fortsatt sänkt skatt på drivmedel för jord- och skogsbruk under sista kvartalet 2026 och hela 2027, och LRF beskriver initiativet som ett positivt besked från en bred majoritet i riksdagen.
LRF vill att den regering som tillträder efter valet skyndsamt svarar på initiativet och genomför det. Annars ökar kostnaderna för jord- och skogsbruket med omkring 760 miljoner kronor nästa år, en siffra som bygger på förbundets egna beräkningar.
Förbundet påpekar att drivmedlen för jord- och skogsbruket redan har blivit dyrare under hösten. Kostnadsökningen vid årsskiftet skulle drabba ett lantbruk som också pressas av höga priser på el och mineralgödsel samt högre räntor.
LRF:s förbundsordförande Palle Borgström varnar för att övergångsbudgeten riskerar att göra svensk mat dyrare. Om bonden inte ska bära hela kostnadsökningen behöver matpriserna höjas, och då riskerar hushållen att få stå för en stor del av notan, säger han. Politiska beslut som fördyrar matproduktionen kan dessutom minska produktionen och försvaga livsmedelsberedskapen, anser han.
På längre sikt vill LRF se mer än tillfälliga skatteåterbetalningar. Förbundet anser att bränslebeskattningen behöver anpassas för samhällsviktiga näringar som ännu saknar fungerande alternativ till dagens drivmedel. Arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk kan inte ställas om på samma sätt eller i samma takt som personbilar, menar förbundet, och beskattningen bör därför väga in både möjligheten att ställa om och behovet av att Sverige kan producera mer mat.
LRF kräver att den nya regeringen snabbt skapar långsiktiga spelregler för svensk matproduktion.
När produktionskostnaderna ökar med hundratals miljoner kronor måste någon betala.
Palle Borgström, förbundsordförande LRF, i ett pressmeddelande









