Bakgrunden är ändringen i plan- och bygglagen som trädde i kraft den 1 december 2025. Den presenterades som en förenkling, men LRF menar att delar av den riskerar att få motsatt effekt för jord- och skogsbruket.
Den centrala förändringen gäller så kallade särskilt värdefulla miljöer, till exempel områden med höga kulturhistoriska värden. Kommunerna har fått ett större ansvar att identifiera sådana områden, och inom eller i anslutning till dem kan ekonomibyggnader som tidigare var bygglovsbefriade nu kräva bygglov.
Enligt LRF är det svårt för den enskilda lantbrukaren att i förväg veta om en fastighet berörs. Ett område behöver inte vara tydligt utpekat på förhand för att frågan ska bli aktuell vid en bygglovsprövning, vilket gör att utfallet i hög grad beror på hur kommunen tillämpar reglerna. Organisationen har sett exempel där lantbrukare fått besked om att en maskinhall kräver bygglov enligt de nya reglerna, trots att den sannolikt inte hade gjort det före ändringen.
LRF varnar för mer administration, högre kostnader och större osäkerhet inför investeringar. Blir processen mer tidskrävande eller kostsam kan investeringar skjutas upp eller utebli helt, enligt organisationen. LRF vill därför att kommunerna tillämpar reglerna återhållsamt och rättssäkert, och att områden som bedöms som särskilt värdefulla avgränsas med tydliga motiveringar där jord- och skogsbrukets behov av att investera vägs in.
LRF Syd följer tillämpningen i kommunerna i Jönköpings län, Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Organisationen vill höra från medlemmar och kommunavdelningar som fått besked om att en tidigare bygglovsbefriad ekonomibyggnad nu kräver bygglov, eller där kommunen pekat ut stora landsbygdsområden som särskilt värdefulla. Kontaktperson är Sara Andersson, regionalt sakkunnig inom samhällsbyggnad och infrastruktur på LRF Syd.










