Utbildningen hölls den 8–9 oktober. Enligt LRF Syd deltog medarbetare som arbetar med omsorgsfrågor, bondekompisar och omsorgsansvariga från organisationens tre regioner.
Kursen beskrivs som evidensbaserad och i första hand som en bemötandeutbildning. Deltagarna fick lära sig hur man möter en person i kris och hur man tillämpar en handlingsplan för första hjälpen till psykisk hälsa. En central del handlade om att uppmärksamma när någon inte mår bra och att våga agera, trots osäkerhet om vad man ska säga eller rädsla för att lägga sig i.
Bakgrunden är att lantbrukare ofta har hög arbetsbelastning, ekonomisk press, ensamarbete och perioder med liten möjlighet till återhämtning. LRF Syd hänvisar till en kunskapssammanställning från SLU som visar att psykisk ohälsa generellt är högre bland lantbrukare än i andra yrkesgrupper, och att flera av riskfaktorerna är större inom jord- och skogsbruket.
Hösten 2025 skickade LRF Syd ut ett fickkort till sina företagsmedlemmar med första hjälpen vid hjärt-lungräddning på ena sidan och första hjälpen vid psykisk ohälsa på den andra.
Bondekompisarna finns som medmänniskor för lantbrukare som behöver någon att prata med. Deras uppgift är inte att ersätta vården eller professionell expertis, utan att lyssna, stötta och vid behov hjälpa personen vidare.
En av deltagarna, kommunavdelningsordföranden i Älmhult Jan-Åke Gunnarsson, bondekompis i Sydost, lyfte budskapet att inte vara rädd för att fråga, även om självmordstankar. Han konstaterade att många är bra på att dölja hur de mår och att det kan vara viktigt att fråga en gång till.
LRF Syd råder den som är orolig för någon att visa att man sett personen, lyssna och hjälpa till att hitta professionellt stöd, till exempel via vårdcentralen. Vid akut fara ska vården eller 112 kontaktas. Amelia Bolmvall, ny bondekompis som driver Toftaholms Gårdsbutik med sin man, uppmanar lantbrukare att ta hjälp i tid, till exempel genom att ringa en granne, en bondekompis eller någon annan man har förtroende för.
