Störst ökning gäller Gotland, där Skolverket föreslår att naturbruksprogrammets andel av elevunderlaget höjs från 5 till 7 procent. Hela ökningen ska enligt förslaget gå till inriktningen lantbruk. I Örebro län föreslås andelen öka från 2 till 4 procent. För Östergötland och Sörmland föreslås oförändrad dimensionering.
Skolverket vill också lägga mer vikt vid lantbruksinriktningen i hela landet och föreslår färre platser för naturturism, hästhållning och allmän djurvård i samtliga län. Rekommendationerna riktar sig till utbildningsanordnare på gymnasienivå och gäller en kommande treårsperiod. LRF uppger att det kan bli fler utbildningsplatser vid Gotland Grönt Centrum och Naturbruksgymnasiet i Örebro.
LRF ser förslaget som ett resultat av organisationens påverkansarbete. Under våren tog samtliga LRF-regioner fram underlag till de regionala kompetensråden, där regioner, kommuner, näringsliv, branscher, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare tar fram en gemensam bild av framtida kompetensbehov. LRF har där försökt tydliggöra skillnaden mellan naturbruksgymnasiernas inriktningar och visa att arbetskraftsbehovet är störst inom lantbruket.
Enligt LRF har branschens arbetskraftsbehov underskattats kraftigt, bland annat för att analyser från SCB och Skolverket räknat in alla utexaminerade från naturbruksgymnasierna i lantbrukets framtida arbetskraft, oavsett om de läst inriktningar som sällskapsdjur, turism eller hästhållning. Enligt LRF blir de personerna i praktiken inte anställningsbara inom primärproduktionen.
Petter Engström, sakkunnig på LRF Öst, hänvisar till utredningar som visar att 40 procent av lantbruksföretagarna uppger minskad produktion på grund av kompetensbrist. LRF pekar också på stora generationsskiften i branschen, ambitionerna att öka den inhemska livsmedelsproduktionen och den tekniska utvecklingen som ökar kraven på utbildning.
Kompetensrådens arbete har fått större tyngd genom reformen om regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Sedan 2023 ska kommuner och andra huvudmän inte bara ta hänsyn till elevernas önskemål när de planerar utbudet, utan också väga in arbetsmarknadens och samhällets kompetensbehov.
