Ny förordning föreslås för att minska livsmedelsavfallet till 2030

Alla som hanterar livsmedel ska arbeta för att förebygga livsmedelsavfall, enligt ett förslag till ny förordning från Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Reglerna föreslås gälla från juni 2027.

Redaktör, politik och regler

Publicerad 2 min läsning

Närbild av en majskolv med gula kärnor delvis insvept i torra, brungrå blad i ett höstligt fält.
Genrebild

Förslaget är myndigheternas svar på ett regeringsuppdrag om hur EU:s skärpta avfallsdirektiv ska bli svensk lag och hur Sverige ska klara de högre kraven. EU:s mål till 2030 är att livsmedelsavfallet hos grossister, i butiker, restauranger, storkök och hushåll ska minska med 30 procent per person. I livsmedelsindustrin ska minskningen vara 10 procent.

Myndigheterna vill att målen skrivs in i en ny förordning som också kräver att alla aktörer vidtar åtgärder. Mat ska i första hand användas som mat, till exempel genom bättre inköpsrutiner eller donation.

I butiker, restauranger och hushåll uppstår i dag 81 kilo livsmedelsavfall per person och år. Till 2030 behöver det komma ned till 63 kilo. Störst andel kommer från hushållen, men där är nästan tre fjärdedelar skal, ben och annat oätligt, och myndigheterna bedömer därför att hela livsmedelskedjan måste bidra.

För lantbruket är förslaget om restprodukter mest direkt. Jordbruksverket ska enligt förslaget underlätta för livsmedelsföretag att använda restprodukter som foder genom mer information om regler och mer vägledning. Jordbruksverkets generaldirektör Anna Olofsson säger att mer av industrins restprodukter ska tas tillvara, i första hand till mat men också som foder.

Livsmedelsbutiker, restauranger och storkök ska informera kunderna om hur maten kan tas tillvara. Kravet ska gälla alla offentliga måltidsverksamheter och privata företag med minst tio anställda. Livsmedelsverket och kommunerna ska dessutom öka informationen till hushållen.

Myndigheterna föreslår också ett nytt branschforum för aktörer från hela livsmedelskedjan, mer pengar till forskning och innovation samt att rådgivning och investeringsstöd för små och medelstora företag utreds.

Enligt myndigheterna är målen utmanande och det är osäkert om förslagen räcker. De utesluter inte att nya uppdrag och utökade resurser kan behövas för att Sverige ska leva upp till EU:s krav.

Som basår föreslås 2018 för målet om butiker, restauranger och hushåll, och genomsnittet för 2021–2023 för livsmedelsindustrins mål. Myndigheterna föreslår vidare att regeringen utreder regler och agerande som i dag kan orsaka matsvinn, behovet av en samlad matsvinnslag och om en lägre temperatur i kylkedjan kan få maten att hålla längre.

Företagen i artikeln

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Sara Bergelin

Redaktör, politik och regler

Sara Bergelin följer jordbrukspolitik, myndighetsfrågor och regelverk som påverkar svenska lantbrukare. Bevakningen omfattar bland annat nationella beslut, EU jordbrukspolitik, stöd och ersättningar samt miljö och myndighetskrav. Hon förklarar vad besluten innebär och vilka konsekvenser de får för lantbruksföretag.

Visa fler från Politik & regler

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.