Fjärde förluståret i rad för typgårdarna i växtodling

Båda typgårdarna i årets efterskördsanalys från LRF och Hushållningssällskapet går med förlust 2026, det fjärde året i rad, trots att spannmålsskörden ligger över femårssnittet.

Redaktör, ekonomi och marknad

Publicerad

Man i rutig skjorta och grön keps står i ett grönt spannmålsfält framför en skogsbryn under mulen himmel.
Fredrik Andersson, lantbrukare och styrelseledamot i LRF, står i ett spannmålsfält. Foto: Lantbrukarnas Riksförbund

Gården i mellanbygd, på 200 hektar, landar på minus 510 000 kronor. Den större gården i slättbygd, på 500 hektar, slutar på minus 125 000 kronor. Båda odlar brödvete, maltkorn och höstraps. Enligt Jordbruksverket når årets spannmålsskörd 5,8 miljoner ton, drygt 8 procent över femårssnittet.

Skördarna blev bättre än väntat och priserna på spannmål och raps något högre, men kostnaderna har fortsatt att stiga. Gödselkostnaderna har ökat med cirka 11 procent och bränslekostnaderna med cirka 26 procent under året. Totalt har kostnaderna ökat med omkring 4 procent jämfört med 2025.

Sedan 2023 har intäkterna inte täckt gårdarnas totala kostnader. För gården i mellanbygd är även femårsgenomsnittet negativt, trots att det starka året 2022 ingår. För att den gården ska nå ett nollresultat skulle spannmålspriset behöva stiga med 20 procent, vilket motsvarar 30–40 öre per kilo. För att långsiktigt kunna investera och utveckla företaget krävs enligt analysen en vinstmarginal på 5–10 procent när alla kostnader, inklusive arbetskraft, är betalda.

Inför 2027 ser kalkylerna något bättre ut, men högre förväntade grödpriser motverkas av stigande priser på bland annat gödsel och diesel. Räntor, väder och omvärldsläge kan dessutom snabbt ändra förutsättningarna.

”Fyra raka förlustår är en varningssignal”, säger Fredrik Andersson, lantbrukare och styrelseledamot i LRF, i pressmeddelandet. Han efterlyser politiska beslut som stärker konkurrenskraften i stället för att öka kostnaderna.

Kostnadsökningar för lantbruket enligt LRF
BeslutEffekt enligt LRF
Dieselskatteåterbetalningen återställs inteOmkring 1,1 miljarder kronor per år för jord- och skogsbruket
ETS2, första åretCirka 1,2–1,5 kronor per liter diesel, omkring 480 miljoner kronor
CBAM, gödselOmkring 200 miljoner kronor per år för svenskt jordbruk
CAP-budgeten minskas med 25 procentOmkring 2 miljarder kronor mindre till svenskt lantbruk

LRF varnar för politiska kostnader

LRF varnar för att flera politiska beslut kan höja lantbrukets kostnader ytterligare, från dieselskatten och utsläppshandeln ETS2 till gränsjusteringsmekanismen CBAM och en minskad CAP-budget. Utöver en eventuell budgetminskning skulle enligt LRF omkring 3 miljarder kronor behövas för att inflationsjustera ersättningarna.

Företagen i artikeln

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser · Alla rättelser

Om skribenten

Erik Norrlund

Redaktör, ekonomi och marknad

Erik Norrlund skriver om lantbrukets ekonomi, råvarumarknader och företagande. Han följer bland annat priser på spannmål, mjölk och andra jordbruksprodukter samt räntor, investeringar och lönsamhet. Bevakningen sätter marknadsutvecklingen i ett större sammanhang och belyser hur förändringar påverkar lantbruksföretagens ekonomi.

Visa fler från Ekonomi & marknad

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.