Investeringarna gäller bland annat dränering, vattenlagring och bevattning. Enligt Lantmännen behöver lantbruket kunna klara både längre torrperioder och stora mängder nederbörd, alltså hantera både för mycket och för lite vatten.
Myrelids huvudbudskap var att klimatanpassning måste ses som en central del av Sveriges livsmedelsberedskap. Han beskrev klimatanpassning som en förutsättning för beredskapen och menade att motståndskraften behöver byggas innan behovet blir akut, både på gårdarna och i resten av livsmedelskedjan.
Lantmännen pekar på att ett mer oförutsägbart klimat ger större variationer i skördarnas storlek och kvalitet. Företaget nämner sommarens värmeböljor, som gav lägre skördar i Europa, som en påminnelse om behovet. Utöver investeringar på gårdsnivå behöver enligt Lantmännen även mottagning, lagring och förädling kunna hantera större skördevariationer.
Myrelid betonade också att livsmedelsförsörjningen konkurrerar med många andra samhällsbehov om resurser, men att beredskapen försvagas utan en robust livsmedelsproduktion. Därför bör klimatanpassningen enligt honom väga tungt när Sverige prioriterar långsiktiga investeringar.
Panelen handlade om kopplingen mellan klimatanpassning, säkerhet och beredskap. I den deltog även representanter för Myndigheten för civilt försvar och Totalförsvarets forskningsinstitut. Konferensen, som SMHI kallade Prio klimatanpassning, hölls den 20–21 oktober 2026 på Louis De Geer i Norrköping.
Som ytterligare en del av klimatanpassningen lyfter Lantmännen fram växtförädling. Kooperativet förädlar i Svalöv nya sorter som ska vara bättre anpassade till ett förändrat klimat, bland annat med större motståndskraft mot torka, värme, sjukdomar och angrepp samt högre avkastning och bättre kvalitet.
