FAO: Spannmål och socker driver upp matpriserna

FAO rapporterar att de globala livsmedelspriserna steg i september, främst på grund av högre spannmåls- och sockerpriser samt störningar i transporter och väderrelaterade problem. Samtidigt pekar organisationens nya prognoser på lägre världsproduktion av spannmål 2026 och minskad världshandel med spannmål.

Redaktör, ekonomi och marknad

Publicerad

Två traktorer vid en sockerbetsskörd på ett fält.
Genrebild

FAO:s livsmedelsprisindex låg i september 2026 på 136,0 punkter, upp 1,5 procent från augusti och 5,8 procent jämfört med ett år tidigare. Enligt FAO bidrog transportstörningar och väderoro till att tillgången pressades, samtidigt som priserna steg för flera grödrelaterade råvarugrupper.

Störst uppgång bland delindexen stod spannmålen för. FAO:s spannmålsindex steg med 5,1 procent från augusti och låg 17,2 procent över nivån i september 2025. Vetepriserna ökade med 6,3 procent, med logistiska problem i Svarta havet och torr väderlek i delar av Nordamerika inför sådd som förklaringar. Majspriserna steg med 5,6 procent, bland annat på grund av oro för skörden i USA, lägre exporttillgång i Brasilien och störningar i handeln via Svarta havet.

Riset steg också, med 1,4 procent, medan vegetabiliska oljor blev 0,9 procent dyrare. För kött sjönk FAO:s index med 1,1 procent och mejeriprodukter backade marginellt med 0,1 procent. Sockerpriserna steg däremot med 6,1 procent, drivet av förväntningar om stramare globala sockerlager under säsongen 2026/27.

I samma publicering sänker FAO sin prognos för den globala spannmålsproduktionen 2026 till 2 979 miljoner ton, vilket ändå skulle bli den näst största skörden någonsin. Uppjusterade utsikter för vete, till 813,9 miljoner ton, vägs mer än upp av sämre prognoser för grova spannmål, som nu bedöms till 1 612 miljoner ton, efter varm och torr väderlek i EU och USA. Risproduktionen väntas bli 552,5 miljoner ton.

FAO räknar samtidigt med att världshandeln med spannmål minskar med 3,5 procent från rekordnivån i 2025/26 till 505,8 miljoner ton. Vete- och majsexporten väntas falla mer än tidigare bedömts, bland annat på grund av begränsade sjövägar genom Svarta havet och otillräcklig alternativ transportkapacitet. FAO:s AMIS-marknadsrapport pekar också på högre frakter, starkare gödselmarknader och fortsatt logistisk oro som faktorer som gör marknadsläget mer osäkert.

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Erik Norrlund

Redaktör, ekonomi och marknad

Erik Norrlund skriver om lantbrukets ekonomi, råvarumarknader och företagande. Han följer bland annat priser på spannmål, mjölk och andra jordbruksprodukter samt räntor, investeringar och lönsamhet. Bevakningen sätter marknadsutvecklingen i ett större sammanhang och belyser hur förändringar påverkar lantbruksföretagens ekonomi.

Visa fler från Ekonomi & marknad

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.