I materialet beskriver forskaren Ibrahim Tahir en odlingsmodell som bygger på bättre ljusförhållanden, anpassad trädarkitektur samt styrd kväve- och kaliumgödsling. Stiftelsen Lantbruksforskning skriver att modellen också visade potential att minska svampangrepp och därmed användningen av bekämpningsmedel.
Försöken i pressmaterialet uppges ha gett högre skörd i två sorter: 35 procent för Aroma och 42 procent för Ingrid-Marie jämfört med kontrollen. Fruktvikten uppges samtidigt ha ökat med 18 respektive 12 procent, medan frukten blev fastare och syrligare utan att sockerinnehållet påverkades.
Stiftelsen Lantbruksforskning skriver också att forskarna fastställt individuella mognadsindex och lagringsförhållanden för olika sorter av äpple, päron och plommon som odlas i Sverige. Materialet uppger vidare att mer än 20 äppelsorter identifierats för färsk konsumtion och 16 för industriell användning, och att samtliga visat sig lämpade för ekologisk produktion i Sverige.
Ibrahim Tahir säger i pressmaterialet att stödet från Stiftelsen Lantbruksforskning gjorde det möjligt att arrendera träd och betala personal som skötte odlingen, skörden och hanteringen av frukten.
Det gjorde det möjligt att arrendera träd i odlingen och att betala löner till den personal som skötte träden
Ibrahim Tahir i pressmaterial från Stiftelsen Lantbruksforskning